Liberalt fullmäktige: JA, JA, Ja, Njä, Lite, Kanske och Nej, NEJ!

Imorgon torsdag är det åter dags för Göteborgs kommunfullmäktige att sammanträda. Det blir en tillställning med liberala förtecken. Inte kanske raktigenom i besluten, men i fråga om vilka som står för många av initiativen. Men faktiskt också till stor del besluten utifrån det vi från Folkpartiets sida föreslagit. Inte mindre än 9 av de 29 punkterna är frågor som vi i olika sammanhang varit de som tagit upp frågan. Av de 29 punkterna på listan är det också 7 som är av ren administrativ art och därför kan räknas bort.

För egen del kan jag glädja mig åt två stora framgångar, en personlig del i medverkan i en framgång, en allmän framgång till en viss del samt en direkt motgång. Därtill kommer den Fp-motion som jag var med när den skrevs fram om en nationalstadspark i Slottsskogen, som nu föreslås få utökat skydd efter ett antal varv, senast i form av en C-motion.

Kvalitetssäkrad äldreomsorg med valfrihet - kanske inte, kanske lite!?

Börjar vi med det sista så handlar det förstås om min interpellation om hur kvalitetssäkringen av äldreomsorgen i Göteborg egentligen fungerar, om alls, och hur vi slår vakt om de äldre som faktiskt drabbas av att inte få sina behov och sina rättigheter tillgodosedda idag. Svaret från Marina Johansson (S) ger, som - tyvärr- väntat, mycket att önska. Jag blir själv allt mer uppbragt över de allt fler vittnesmål jag får om hur illa ställt det är när det inte fungerar och hur allt mer fekvent jag får dessa vittnesmål. Jag återkommer om detta efter att vi haft vår debatt.

Det är också glädjande att vi nu - äntligen efter alla dessa år - kan vara överens om att införa den så kallade Askimsmodellen i hemtjänsten överallt i staden. En modell som ger ökat inflytande för den äldre att få den service från hemtjänsten som man önskar, inte bara acceptera det som någon annan bestämt åt en. Det absurda var ju att Askim som infört denna modell för nu ett antal år sedan var på väg att tvingas lägga ned den för att inte strida mot likabehandlingsprincipen som gäller enligt kommunallagen, eftersom övriga stadsdelsnämnder inte följde efter. Man började rentav att plötsligt kalla Askimsmodellen för ett projekt igen för att komma undan kravet på likabehandling av alla göteborgare inom ordinarie verksamhet och om ingen annan gav valfrihet så skulle inte egentligen Askim få lov att göra det heller.

Nu rättar vi till det och inför modellen i hela kommunen. Det är glädjande, så som vi argumenterat för det, men det tråkiga är att majoriteten inte går hela vägen och också inför valfrihet fullt ut, även i att få bestämma vem som skall komma över tröskeln genom att få välja vem som skall utföra servicen, kommunen eller någon annan. Det fortsätter vi förstås att driva.

JA till att lyssna på dem med funktionsnedsättning - bemöt och vägled bättre!

Till det riktigt roliga hör två motioner om bättre situation för människor med funktionsnedsättningar som jag tagit initiativet till och vi i alliansen lagt, som nu får brett stöd över alla partigränser. Det är faktiskt riktigt roligt. Det är ju sällan, tyvärr, media skriver om sådant som alla blir överens om, trots att det kan ha så avgörande betydelse för många göteborgare som i det här fallet de med olika former av funktionsnedsättning och det inte är självklart att alla kan bli överens om tagen i slutändan. Jag fick rentav i förstone ifrågasättanden om det ens fanns behov av det jag föreslog i den ena motionen.

Den motionen handlar om att få till stånd en bättre kanal in i den offentliga stödapparaten för den med funktionsnedsättning. Stadskansliet får nu i uppdrag att jobba fram detta tillsammans med handikapprörelsen. Det var efter att jag en gång lade den motion som gjorde att det inrättades personliga ombud för psykiskt funktionsnedsatta i Göteborg, som jag funderade kring hur det fungerar för övriga grupper som många gånger också bollas runt utan att få rätt stöd på rätt sätt i rätt tid. Det är svårt nog att ha drabbats av en helt ny omvälvande livssituation för egen del eller som anhörig och att då dessutom vara stark nog för att inte bollas runt mellan olika instanser utan istället kräva sin rätt och ens veta sin rätt till stöd är då inte lätt. Det är däremot lätt att helt gå under. Dessutom kostar det alla mer både ekonomiskt och i mänskligt lidande att inte sätta in rätt insatser direkt. Det är bakgrunden till motionen, även om det förstås handlar om en annan typ av verksamhet än personliga ombud, någon slags vägledare och första samlad ingång för att den enskilde skall landa rätt från början inklusive att få hjälp från de olika informations- och stödinsatsder som redan finns.

Den andra motionen handlar om bättre bemötande från kommunens medarbetare gentemot människor med funktionsnedsättning. Det brister tyvärr av och till på den punkten där fördomar, okunskap och direkt motvilja blir som slag rätt i ansiktet på den med funktionsnedsättning. Även om det är av ren välvilja så kan en bristande insikt i ett bra och respektfullt bemötande uppfattas som en kränkning. Det är illa nog om det är från personal som rent allmänt har ett uppdrag att serva göteborgarna oavsett vem man är, men riktigt allvarligt är det när det handlar om personer som dessutom har till uppdrag att vara ett stöd och hjälp för den med funktionsnedsättning. De exemplen finns. Efter många turer och en remiss till Personal- och Arbetsmarknadsdelegationen där jag själv sitter, så landade motionen i att bemötandefrågan skall läggas in som ett särskilt moment i det utbildningspaket som håller på att tas fram kring överhuvudtaget mänskliga rättigheter som en grundpelare i all kommunal verksamhet och i de anställdas agerande gentemot alla göteborgare. Ett bra och respektfullt bemötande är ju en viktig aspekt av det, som nu också kommer att inarbetas. Det känns också bra.

Att vara förälder är också ett jobb (i någon mening)!

Avslutningsvis var det också ett antal turer innan jag i Personal- och Arbetsmarknadsdelegationen kunde baxa igenom en Fp-motion om att även att vara hemma med barn skall betraktas som en merit, att man tillskansar sig erfarenheter, förmågor och kunskaper som faktiskt också ger bidrag till den egna yrkesrollen när man kommer tillbaka samt att rent generellt uppmuntra anställda att vara barnlediga, inte minst papporna förstås. Det finns många aspekter av detta, men vi lyckades landa i en bra linje för att få in dessa delar i kommunens personalarbete som jag tycker är bra. Även det i bred politisk enighet.

Det är bara att tacka och ta emot, samt förstås fortsätta bita ifrån där det inte är lika politiskt samfällt!

Bistå och vägled den som har det svårt nog!

Om vägledning för klämda och osedda!

Ännu en ny framgång att notera också. Samtliga partier står bakom min och Jonas (M) och Carinas (KD) motion om att få till en bättre och mer samlad informationsingång för de med funktionsnedsättning. Det är så ofta de bollas mellan olika aktörer, myndigheter och verksamheter utan att veta vart de egentligen skall få hjälp. De får inte det stöd de behöver på det sätt de har rätt till så snabbt som de borde får det helt enkelt. Det är något jag så ofta stött på. Ibland direkt hjärtskärande berättelser om hur de stångar sig blodiga mot en oförstående offentlig apparat. En samlad vägledning skulle kunna vara det som förändrar det, som visar rätt och kan öppna de dörrar som krävs utifrån en förståelse för och kunskap om den funktionsnedsattes behov. Det var därför jag tog initiativet till den motionen.

Det är funderingar jag haft allt sedan jag motionerade om ombud för psykiskt funktionsnedsatta i Göteborg som sedan infördes och det är lite i samma banor jag tänkt när det gäller övriga funktionshindergrupper. Det kanske inte är så mycket ett ombud som går in å den enskildes vägnar som för den med en psykisk funktionsnedsättning, utan mer just en personlig vägledning. Det får inte vara så att den som redan är utsatt för ett livstrauma i form av en ny funktionsnedsättning, själv eller som anhörig, också måste vara stark nog för att tränga in i den offentliga apparaten för att kämpa till sig rättmätigt stöd och hjälp för att klara sig i livet.

Efter att jag först faktiskt blev ifrågasatt om det verkligen var nödvändigt med denna motion när jag lade fram den, är det extra glädjande att vi nu samfällt kunnat få till stånd att det nu skall lösas i Göteborg!

Om mediaankor!

Även jag måste väl avslutningsvis säga något om hon Anka. Annars har man väl ingen riktig blogg :). Fast jag förstår inte problemet med Anna Anka. Det är ju bara en tidningsanka. En sådan där som gör att löpsedelsmakarna och "journalisterna" på kvällstidningarna kan haussa det som ledarskribenterna, kulturmakarna och krönikörerna på samma tidningarna sedan kan baissa. Måste vara lite schizofrent...kan jag tycka. Så var dagens Anklevermousse, är hon kusin med Kalle?, avklarat.