Det är alltid en fara att bara gå på lösryckta citat i media. Men ibland måste man reagera, som Anna Johanssons (s) uttalande i söndagens GP om en undersökning av göteborgarnas syn på Bergsjön. Det är ingen bra början för Anna Johansson som nytt socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för integrationsfrågorna i Göteborgs Kommunstyrelse, att börja med att i princip sätta rasiststämpel på alla göteborgare.
Det är inte att vara rasist att se att det finns problem i Bergsjön och att en misslyckad integrationspolitik är en förklaring till det. Det är möjligen inskränkt att inte också samtidigt se allt det andra, potentialen och möjligheterna för Bergsjön och mångkulturen i vår globala värld. Det är i sin tur mer ett uttryck för kommunens misslyckade integrationspolitik i den mån den alls funnits, än något annat.
Det är inte rasism ens att vilja att ens egna barn skall ha så bra förutsättningar i livet och exempelvis lära sig ordentlig svenska. Det vet vi är ett problem i en stadsdel som Bergsjön. Det betyder inte att de barnen är mindre värda eller att de inte lär sig ett språk för framtiden och rentav blir bättre rustade för att möta en global värld. Det är farligt att blanda ihop och etikettera allt på ett enda sätt, särskilt när det kommer till rasism. Den verklige rasistens bäste vän, är att bli ihopbuntad med alla andra som inte svarar rätt på en enkät om hur man ser på en stadsdel med kända sociala problem. Det är att gå för långt. Istället för att stöta ifrån människor med att göra dem till rasistspöken, måste vi involvera fler i att omfatta en vilja till att faktiskt kunna bidra till innanförskap.
Ännu mer förunderligt blir det när i så fall den påstådda rasismen enligt Anna Johansson skall elimineras genom att byta beteckning på de områden i vår stad som otvetydigt har stora sociala problem. Det är klassisk socialdemokratisk politik. Prata inte om det eller ändra namn på det, så finns det inte. I verkligheten förändrar det förstås ingenting, bara försvårar debatten, dialogen, lösningsfokus samt underblåser de verkligt främlingsfientliga och rasistiska krafter som absolut finns. Jag tror det dessutom är få som ens pratar om invandrartäta stadsdelar, däremot pratar vi om exempelvis utanförskapsområden och inte heller det har passat Anna Johansson i debatten.
Det är inte genom att döja problemen och fokusera på vad de kallas och hoppas på det bästa vi skapar förändring mot det bättre. Det är genom att lyfta fram möjligheterna OCH problemen samt involvera hela göteborgssamhället som en kraft och tillgång i det förändringsarbetet som det kan hända något långsiktigt bestående. Men det var Anna Johansson en av de främsta kritikerna emot när vi från folkpartiet liberalernas sida föreslog att kommunstyrelsen skulle ta ledningen i ett sådant arbete som en av de viktigaste ödesfrågorna för hela Göteborgs framtid.
Jag väljer att hoppas på ökad fokus på dessa frågor framgent från kommunledningens sida med Anna Johansson i spetsen samt att det trots allt är lösryckta citat som inte skymmer sikten för den viktiga utmaningen att skapa ett helt Göteborg, inte ett fortsatt allt mer delat Göteborg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar