Kommunstyrelsen bjuder på högt och lågt kan man säga. Vilket som är vad kan förstås diskuteras. Idag var det så kallat papperslöst möte, det vill säga utrymme för information och fördjupning istället för snabba beslut (även om vi beslutade i enlighet med mitt förra inlägg avseende infrastrukturpaketet för Göteborg också dock).
1. Lust att leda lärandet i skolan!
Bland mycket matnyttigt fanns information från skolutvecklingsenheten och allt som sades var det jag sade när jag jobbade med de frågorna en gång i tiden - och fick ständiga mothugg på! Om det är bra eller dåligt vet jag inte. För mig finns en tydlig kedja som kan formuleras att rektorn är den viktigaste personen för en framgångsrik skola om hon eller han kan matcha fram sina lärare att i sin tur matcha fram sina elever samt att allt annat barn- och ungdomsarbete måste ses genom skolans läsglasögon för att ge stöd och möjligheter för alla dessa led att fungera med elevens kunskapsutveckling/möjligheter till kunskapsutveckling i fokus. Det är det man nu verkar jobba med. Bra så. Tråkigt bara att många elever under tiden hunnit gå igenom en skola som inte fungerat.
2. Backa inte för Backa, utan ta ett kliv framåt också från kommunledningen!
Det för över till dagens stora punkt förstås. Den om ungdomssituationen i Backa och numer allt fler stadsdelar. Länspolismästare och stadsdelschefen i Backa gav en bra, tydlig, öppen och ärlig bild av läget. Det var värre än jag trodde, även om jag varit den som lyft fram att vi inte har full koll på läget tidigare. Samtidigt görs ett intensivt och bra jobb från alla parter. Det går inte att beskylla vare sig polis eller socialtjänst för att inte agera och göra sitt bästa, men man når inte hela vägen fram för det.
Det ena som saknas enligt min mening är en fungerande närpolisverksamhet som skapar förtroende i stadsdelarna och gör att människor vågar röra sig fritt och medverka till att mota bort de destruktiva krafterna. Sedan en tid jobbar dock polisen med att genomföra den närpolisreform som aldrig blev genomförd. Det är bra, men har skapat ett glapp och misstro som tar tid att reparera. Det bidrar säkert till att informationsspridningen om vad som var på gång inte heller fungerade. För visst måste det ha funnits varningsklockor redan tiden före att det blossade upp som det gjort.
Det andra som saknas är en kompetens från kommunen centralt som kan stötta stadsdelarnas arbete med att se, förstå, förebygga och motverka destruktiva subkulturer av olika slag lokalt. Nu var det i Backa de ungdomsgäng man inte har riktigt kontroll över, för det har vi inte, gavs utrymme att ställa till det med de spridningseffekter det fått (om det är samma kärna som rör sig över staden, olika som tar efter varandra eller krafter utifrån som försöker underblåsa den sociala oro som finns, låter jag vara osagt i det här läget). Ett kunskapscentrum mot subkulturer som vi från vår sida förslagit, men aldrig fått gehör för, hade kunnat bidra till att kommunen är mer på tå. Det är processer som de enskilda socialarbetarna inte kan lösa eller ens alltid se eller förstå på egen hand. Vi har fokuserat för mycket bara på den grovt organiserade kriminaliteten och det kunskapscentret. Det är bra, men hade behövts det andra också för att knyta ihop säcken. Nästa gång är det något annat som briserar, någon annan extrem rörelse som drar åt något håll vare sig det är kopplat till kriminella, politiska eller religiösa krafter.
Det finns mycket att säga om detta. Mina funderingar är dels att vi i Personal- och arbetsmarknadsdelegationen tar en funderare på hur vi mer aktivt kan stötta sysselsättningsarbetet ute i stadsdelarna. För det är självklart att en stor del av detta handlar om utanförskap, sysslolöshet och rastlöshet. Det duger inte med bara korta projekt eller samverkan såsom Ung & Trygg. Det behövs ett mer strategisks arbete gentemot alla ungdomar och inte minst de som annars riskerar att falla ur och stötta civilsamhället runt dessa och alla de boende som inte vill något annat än att ha lugn och ro och göra rätt för sig.
Vi behöver också i kommunledningen ta ett steg fram för att ta mer kommando tycker jag. Det går inte att bara låta SDN och bostadsbolag och andra hantera det och sedan nöja sig med att följa utvecklingen. Kommunstyrelsen måste mer med i matchen och ha en direkt egen dialog med alltifrån ungdomarna själva, de vuxna samt alla som jobbar med frågorna för att samla ihop, se helheten och besluta om strategiska samlade insatser. Det är vårt ansvar som politisk ledning för Göteborg och göteborgarna. Det är egentligen hela det diskussionen om en integrationsstrategi under direkt ledning av en kommunstyrelsekommission, som jag och vi drivit, handlar om. Där är det för lamt från majoritetens sida och har varit det genom alla år jag drivit frågan tycker jag. Det är i alla fall min uppfattning.
Det var ju bara en informationspunkt idag, men vi lär återkomma i frågan.
3. Börshuset skall inte vara Bärshuset!
Avslutningsvis så fick vi också information om en annan fråga som legat mig varmt om hjärtat och det är en uppföljning av det initiativ jag tog för att få bort sölet och nedskräpningen på vår allt mer sunkiga paradentré till stadens finrum, Börshustrappan, eller "Bärshustrappan" som jag kallade den i det sammanhanget.
Stadskansliets utvärdering visar att den utökade bevakningen med vakter inte hjälpt så mycket. Nu kommer istället ett batteri av insatser med bättre och finare belysning, upprustning av trappan, mer frekvent städning två gånger om dagen, nya soptunnor som dels uppmuntrar att man slänger skräp där, dels inte fungerar som skydd för pissande öldrickare med mera inklusive fortsatt fler vaktronder, att tas fram till nästa sommar.
Det kan kanske kallas för en skitfråga, men någon ordning får det ju ändå vara i vårt gemensamma finrum som också fungerar som paradentré för gäster från när och fjärran. Att sitta och äta sin medhavda lunch där är ju jättetrevligt och skall vara jättetrevligt, bara man tar med sig skräpet och slipper sitta mitt i urinstanken och andras skit.
Tänk vilka processer man kan starta med en stilla önskan om att få lite trevligt på och runt en trappa mitt i stan. Jag lovar att fortsätta följa även den frågan. Det är inte utan att man kan fundera kring att även om dragningen som sådan var kortare, så var de politiska intresset och kraven på åtgärder väl i paritet med frågan om ungdomssituationen, nästan mer. Det går förstås inte att i övrigt göra några jämförelser. Jag är ju i högsta grad skyldig till att frågan överhuvudtaget lyfts!
Som sagt, det är högt och lågt som passerar kommunstyrelsen, samtliga dessa exempel med kopplingar till olika initiativ som jag genom åren tagit dessutom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar